Vad är det du har forskat inom? 

Min forskning har varit inom området installationsteknik, där jag har studerat hur luftbehandlingssystem kan göras energieffektivare. Den inkommande färska luften måste antigen kylas eller värmas upp, för att reducera energianvändningen används olika typer av värmeåtervinningssystem. Ett av de vanligast förekommande systemen är vätskekopplade värmeåtervinningssystem, där jag har studerat hur systemets prestanda påverkas av olika designparametrar och andra energibesparande åtgärder. Ventilationssystem utformas i allt högre grad för att vara behovsstyrda vilket innebär att luftflödena till de olika utrymmena tillåts variera, exempelvis beroende på önskade temperaturer i olika zoner, koncentrationer av gaser/partiklar och antal personer, vilket vidare även påverkar hur effektiv värmeåtervinningen blir. 

Du fick nyligen en vetenskaplig artikel publicerad, vad behandlar den i korthet? 

I artikeln med namnet ”Flow rate optimization in run-around heat recovery systems” presenteras en verifierad matematisk modell av ett vätskekopplat värmeåtervinningssystem. Modellen har använts för att simulera olika driftfall och presentera hur systemets prestanda påverkas av olika designparametrar. Några av de mest spännande resultaten härrör till driftfall som ger upphov till laminär strömning, där vi tidigare trott att prestandan skulle bli väsentligt lägre än vad både modelleringen och mätningarna faktiskt visade.  

Du har även en bakgrund som energikonsult för AFRY vilka erfarenheter tar du med dig därifrån?  

Rollen som energikonsult gav mig en bred ingenjörsmässig allmänbildning då jag ofta arbetade med kunder i olika storlekar och i vitt skilda branscher. De olika besöken hos nya kunder var ofta upplagda som ett ”how it’s made” avsnitt, där jag fick se hur man tillverkar allt från blöjor, mediciner, plastpåsar till motorblock. Detta har gett mig en ökad förståelse för vilka möjligheter och utmaningar som finns i olika processer och branscher med energifrågan som utgångspunkt.  

Hur kom du i kontakt med Enjay?  

Jag såg en annons för Enjay i en branschtidning och blev nyfiken på bolaget, där min initiala tanke var att försöka få till ett samarbete och inkludera en Lepido i ett vätskekopplat värmeåtervinningssystem. Jag kontaktade en av grundarna, Nils Lekeberg,  som entusiastiskt förklarade varför Lepido är en så efterlängtad produkt på marknaden och att värmeväxlaren kan användas i många nya branscher och processer för att återvinna energi på ett kostnadseffektivt och hållbart sätt. Därifrån dröjde det inte länge innan jag fick möjligheten att vara med på resan.  

Hur appliceras din forskning inom Enjay? 

Vi nyttjar vår samlade kompetens inom gruppen för att utveckla nya verktyg, tillämpningsområden och produkter. Under den första perioden på Enjay har jag huvudsakligen arbetat med att utveckla våra beräkningsverktyg för att kunna dimensionera system och uppskatta energi- och kostnadsbesparingar för våra kunder.   

Det måste vara tillfredsställande att få omsätta sin forskning empiriskt?  

Det är otroligt spännande och roligt att få arbeta med så drivna och kompetenta kollegor där jag är delaktig i utvecklingen av både bolaget och produkterna vi erbjuder våra kunder.