Kan du avgöra skillnaden på spillvärme och tillgänglig energi?

Luften i processventilation håller ofta hög temperatur, har högt luftflöde och många drifttimmar per dygn. Höga halter av föroreningar/partiklar i frånluften har fram tills nu gjort det riskabelt att komma åt denna överskottsvärme, och för att undvika driftstopp i processen väljer många att ventilera ut denna varma luft, helt utan återvinnig.

Detta leder till att det ventileras ut enorma mängder spillvärme, det vill säga värme som bedöms omöjlig eller för kostsam att ta tillvara/återvinna. Med vår teknik flyttas gränserna för vad som egentligen utgör spillvärme, och vad som faktiskt är tillgänglig energi.

Vi har utvecklat en industriell värmeväxlare, speciellt framtagen för att fungera i smutsig luft, som gör det möjligt att omvandla spillvärme till tillgänglig energi, utan att äventyra driften.

Mycket av den energi som tidigare avfärdats som ”spillvärme”, är i själva verket tillgänglig energi vilken kan återföras till själva processen, eller till närliggande värmebehov.

Hur kan man identifiera möjliga värmekällor?

Följande värmekällor har tidigare avfärdats som "spillvärme", men utgör numera tillgängliga energikällor:

  1. Ugnar - från exempelvis bagerier, gjuterier eller annan livsmedelsproduktion.
  2. Torkprocesser – från exempelvis virkestorkar eller industriella målerier
  3. Livsmedelsproduktion – exempelvis fritöser, stekbord och kokning
  4. Kompressorrum
  5. Svetsanläggningar
  6. Plast/gummi-produktion

Vad kan man använda den återvunna energin från ”spillvärmen” till?

För att energi skall göra nytta behövs en avsättning. Och även inom detta område finns det behov av att uppdatera gamla sanningar. En ny högre prisnivå på energi, även inom industrin, möjliggör stora besparingar inom områden som tidigare ansetts onödiga att effektivisera.

Några exempel:

  1. Ersättningsluft till lokaler/lager och intilliggande byggnader
  2. Cirkulationsvärme till lokaler/lager och intilliggande byggnader
  3. Förvärmning av processluft, exempelvis tork eller lackering
  4. Uppvärmning av processvätska till exempelvis tvätt/kok
  5. Förvärmning av tappvarmvatten och av fastighetens uppvärmningssystem.

Tack vare relativt stora luftflöden med hög temperatur kan den återvunna energin stå för en stor del av enskilda systems effektbehov och samtidigt bidra till ett mer cirkulärt energiflöde inom fastigheten/anläggningen.

Typexempel.

Effekten varierar baserat på luftflöden, temperaturer och avsättning. Baserat på ett större antal beräkningar går det att få fram några generiska exempel.

swedish cases